Rektor och biträdande rektor
En rektor anvarar för att eleverna når sina kunskapsmål,dessutom har rektorn också ansvar som personal och ekonomichef, samt marknadsföring av skolan till det det fria skolvalet.
Vad innebär pedagogiskt ledarskap?
Pedagogiskt ledarskap är en benämning som använts för att redogöra för rektorns ansvar för att leda verksamheten vid en skola. .
En fråga som fått blickfång är: Kan en rektor utöva pedagogiskt ledarskap vid en skola utan att veta vad som fortgår i klassrummet?
Anser man det här inte stämmer bör man reflektera om rektorns pedagogiska ledarskap behöver omfatta visit i klassrummet under pågående undervisning.
I den senaste skollagen som trädde i kraft 1 juli 2011 betonas vikten utav rektorns ansvar för elevers resultat att uppfylla uppsatta mål som skolan satt upp samt för lärarnas kompetensutveckling.
Vad för problem får en rektor vanligtvis brottas tillsammans med?
Ett utav flera problem rektorn har är att infria ett uppdrag som dels poängterar medskapande samt inre drivkrafter som orsak för barns lärande samt skolors utveckling, dels styrs av ett styrsystem som präglas utav motsatsen, det vill säga kontroller, inspektioner och yttre krav beträffande resultatsförbättringar. Till detta dillemma hör att den aktuella skollagen ställer krav beträffande att all skolverksamhet ska vila på vetenskaplig grund och tillförlitlig kännedom på samma gång som man ska uppfylla en del politiska avgörande som strider mot vetenskap och pålitlig kännedom.
Det pedagogiska ledarskapet ses av flertalet rektorer som en avgränsad uppgift som konkurrerar tillsammans med övriga uppgifter om tiden.
Den viktigaste drivkraften för förbättring utav det pedagogiska arbetet enligt lärare är "vardagsproblem", men rektorn ser allför ofta vardagsproblem som just "problem". En vanlig hantering då är "brandkårsutryckningar" för att sätta stop för små problem att bli stora, vilket är fel väg att gå.
När undervisningen inte fungerar som planerat (tex hög frånvaro från svenskalektionerna) som tidpunkten är rätt för att diskutera utveckling. Att då endast avskilja elever, införa sanktioner eller andra kortsiktiga åtgärder, behöver läraren aldrig fråga sig varför undervisningen inte fungerade, eller av vilken anledning eleverna uteblev från lektionerna.
Är det någon skillnad i fråga om rektorsyrket och annat ledarskap?
Ja, eftersom politiska och statliga direktiv styr skolledarskapet. Rektorn har olika roller som ledare i andra organisationer ej har.
Synen beträffande vad som är viktigast i ledarskapet överensstämmer inte alltid emellan rektorn och förvaltningen. Rektorn ser för det mesta det sociala och kontakten med lärarna, eleverna och föräldrarna som sin främsta arbetsuppgift samtidigt som förvaltningen kan tex lägga tyngdpunkten beträffande det ekonomiska ansvaret..
Rektorsyrket otacksamt?
DN tog upp en del negativa sidor i en artikel som olika rektorer varit med om. Vardagen består ofta av hög arbetsbelastning, stress och mycket övertid för en rektor.
Det var emellertid inte bara negativa sidor som togs upp. Och rektorsyrket anses utifrån som ett utav Sveriges viktigaste chefsjobb. Att få vara med samt påverka, åstadkomma förbättringar och lyfta en skola är vanliga beskrivningar från rektorer som trivs med sitt jobb.
Vad innebär pedagogiskt ledarskap?
Pedagogiskt ledarskap är en benämning som använts för att redogöra för rektorns ansvar för att leda verksamheten vid en skola. .
En fråga som fått blickfång är: Kan en rektor utöva pedagogiskt ledarskap vid en skola utan att veta vad som fortgår i klassrummet?
Anser man det här inte stämmer bör man reflektera om rektorns pedagogiska ledarskap behöver omfatta visit i klassrummet under pågående undervisning.
I den senaste skollagen som trädde i kraft 1 juli 2011 betonas vikten utav rektorns ansvar för elevers resultat att uppfylla uppsatta mål som skolan satt upp samt för lärarnas kompetensutveckling.
Vad för problem får en rektor vanligtvis brottas tillsammans med?
Ett utav flera problem rektorn har är att infria ett uppdrag som dels poängterar medskapande samt inre drivkrafter som orsak för barns lärande samt skolors utveckling, dels styrs av ett styrsystem som präglas utav motsatsen, det vill säga kontroller, inspektioner och yttre krav beträffande resultatsförbättringar. Till detta dillemma hör att den aktuella skollagen ställer krav beträffande att all skolverksamhet ska vila på vetenskaplig grund och tillförlitlig kännedom på samma gång som man ska uppfylla en del politiska avgörande som strider mot vetenskap och pålitlig kännedom.
Det pedagogiska ledarskapet ses av flertalet rektorer som en avgränsad uppgift som konkurrerar tillsammans med övriga uppgifter om tiden.
Den viktigaste drivkraften för förbättring utav det pedagogiska arbetet enligt lärare är "vardagsproblem", men rektorn ser allför ofta vardagsproblem som just "problem". En vanlig hantering då är "brandkårsutryckningar" för att sätta stop för små problem att bli stora, vilket är fel väg att gå.
När undervisningen inte fungerar som planerat (tex hög frånvaro från svenskalektionerna) som tidpunkten är rätt för att diskutera utveckling. Att då endast avskilja elever, införa sanktioner eller andra kortsiktiga åtgärder, behöver läraren aldrig fråga sig varför undervisningen inte fungerade, eller av vilken anledning eleverna uteblev från lektionerna.
Är det någon skillnad i fråga om rektorsyrket och annat ledarskap?
Ja, eftersom politiska och statliga direktiv styr skolledarskapet. Rektorn har olika roller som ledare i andra organisationer ej har.
Synen beträffande vad som är viktigast i ledarskapet överensstämmer inte alltid emellan rektorn och förvaltningen. Rektorn ser för det mesta det sociala och kontakten med lärarna, eleverna och föräldrarna som sin främsta arbetsuppgift samtidigt som förvaltningen kan tex lägga tyngdpunkten beträffande det ekonomiska ansvaret..
Rektorsyrket otacksamt?
DN tog upp en del negativa sidor i en artikel som olika rektorer varit med om. Vardagen består ofta av hög arbetsbelastning, stress och mycket övertid för en rektor.
Det var emellertid inte bara negativa sidor som togs upp. Och rektorsyrket anses utifrån som ett utav Sveriges viktigaste chefsjobb. Att få vara med samt påverka, åstadkomma förbättringar och lyfta en skola är vanliga beskrivningar från rektorer som trivs med sitt jobb.
